Bovar på rymmen

Jaha. Så var vi i hetluften igen. I dag rymde tre fångar från den slutna anstalten som finns i kommunen. Två av dem tog de rätt snabbt, den tredje fick vara i frihet lite längre.

Kollegorna och jag hade just läst nätupplagan av den lokala tidningen om det här, precis innan vi skulle stänga ner för dagen på jobbet. Då kommer en man in och ser lite förvirrad ut, har på sig gråa mjukiskläder och undrar hur bussarna går till Sundsvall och varifrån de går.

Jag är en sådan naiv typ som inte fattar misstankar om andra människor så lätt, så jag tog fram busstidtabellen och visade på stadskartan hur han skulle ta sig till busstationen. Så gick han ut. Han betedde sig lite märkligt och var rätt så stressad.

Min kollega var mer eller mindre i upplösningstillstånd och sa: "Det där måste varit han!" Hon sprang till baksidan av vår lokal och såg honom stå och titta på kartan och fundera lite. Jag tog tag i telefonen och ringde polisen och undrade om de fått fatt i den tredje rymlingen och det hade de inte. "Jag tror han just var inne hos oss, är det han är han på väg till busstationen för att försöka ta sig till Sundsvall" sa jag till polisen. "Det är han" sa polisen och la på luren.

Vi tjejer på jobbet kände oss lite... tja, vad ska jag säga... upplivade, kanske är rätt ord. Eller kanske mer uppjagade. Jag skulle gå samma väg som den här mannen just gått, skulle han känna igen mig? Hur stort uppbåd skulle det bli? Min Kärlek hade hunnit hem redan så jag var tvungen att gå ensammen där, vilket kändes lite olustigt.

Men då jag kom till busstationen kunde inte nyfikenheten i mig göra så att jag lät bli att gå förbi där utan att se vad som var i görningen. Jag såg pressfotograferna stå och prata med varandra och de såg lite fundersama ut. Via polisradion hade de hört att rymlingen var på väg till busstationen, men han hade blivit gripen innan han nådde ända fram.

Men det var spännande. Inte alla dagar man sätter fast en bov!